Professor Anja Groth, Novo Nordisk Foundation Center for Protein Research (CPR), Köpenhamns Universitet
Telomerer är regioner av repetitivt DNA som skyddar ändarna av kromosomer och förkortas efter varje celldelning i vuxna celler för att förhindra obegränsad proliferation. För att bevara sina telomerer och främja tillväxt aktiverar cancerceller normalt telomeras, men cirka 10-15 % av telomeras-negativa cancerformer är istället beroende av en väg som kallas alternativ telomerförlängning (ALT). I vissa cancerformer som sarkom, neuroendokrina tumörer och tumörer i centrala nervsystemet kan ALT-frekvensen vara så hög som 30-65 %.
Dessa cancerformer är generellt mycket aggressiva med ökad risk för metastaser och lägre överlevnadsfrekvens. Tyvärr finns det inga behandlingar som specifikt riktar sig mot ALT, men vi vet att dessa cancerformer ofta får epigenetiska förändringar för att undvika upptäckt av immunsystemet, vilket kanske förklarar varför de är särskilt svåra att behandla.
Med stöd från NEYE-fonden är vårt mål därför att rikta in oss på epigenetisk reglering som ett sätt att aktivera intrinsisk immunsignalering i ALT+ tumörer för att framkalla ett immunsvar mot dessa tumörer.
Detta kommer vi att göra genom att hämma en unik grupp proteiner kända som tousled-liknande kinaser (TLK), som min grupp och andra har visat spelar en viktig roll i att arrangera nysyntetiserat DNA i en högre ordningens struktur kallad kromatin. Kromatin reglerar cellernas gener. Hämning av TLK har potentialen att göra ALT+ tumörer mottagliga för angrepp från immunsystemet genom att förändra sättet på vilket gener för immunsvaret uttrycks.
Professor Christian von Buchwald, Avdelningen för Öron-, Näsa- och Halskirurgi samt Audiologi, Rigshospitalet
Svalgcancer orsakas oftast av infektion med humant papillomvirus (HPV). Patienter med HPV-positiv (HPV+) svalgcancer är yngre, yrkesverksamma och har god överlevnad.
Även om de flesta patienter med HPV+ svalgcancer har en god prognos, upplever 20 % ett aggressivt förlopp med bland annat spridning till lungorna. De patienter som får spridning till bland annat lungorna har idag begränsade behandlingsmöjligheter, men immunterapi är möjligen en ny och lovande behandlingsmetod. Hittills gäller detta dock endast en liten grupp patienter, varför forskning om nya immunterapier, inklusive möjliga medicinska mål, är nödvändig.
Det är av avgörande betydelse att få en bättre förståelse för de molekylära mekanismerna vid aggressiv HPV+ svalgcancer för att bättre kunna identifiera högriskpatienter för personlig, målinriktad behandling.
Syftet med denna studie är därför att undersöka de molekylära egenskaperna vid aggressiv HPV+ svalgcancer som har spridit sig till lungorna, med hjälp av specifika genmutationsprofiler och HPV-status
Professor, Ph.D. Claus Storgaard Sørensen, Biotech Research and Innovation Centre, Köpenhamns Universitet
Denna cancerform kännetecknas av återfall efter den inledande behandlingen. Vi har nyligen upptäckt en mycket effektiv metod för att döda cancerceller genom att kombinera hämning av två enzymer. Med detta projekt vill vi identifiera de patienter som har störst nytta av behandlingen.
När projektet är avslutat förväntar vi oss att ha kommit närmare en ny effektiv kombinationsbehandling mot äggstockscancer.
Ass. Prof. Frederik Vilhardt, Köpenhamns Universitet
Hjärnhinnecancer (meningiom) är den vanligaste intrakraniella cancerformen (ca 1/3 av fallen). Meningiom är övervägande godartad (15 % av fallen utvecklas till invasiv tillväxt in i CNS) och behandlas med kirurgi och strålbehandling. Tyvärr förekommer komplikationer i form av epilepsi, trötthet, ångest, depression och kognitiva störningar hos cirka hälften av patienterna efter avslutad behandling.
Det är känt att tumörassocierade immunceller har stor betydelse för tumörtillväxt och progression. I samarbete med Professor Tiit Mathiesen vid Neurokirurgiska avdelningen på Rigshospitalet analyserar vi innehållet av immunceller i meningiom med särskilt fokus på att förstå tumörassocierade makrofagers ursprung (blod eller vävnadsmakrofager) och deras interaktioner med T-celler. Vi förväntar oss att denna kommunikation mellan immunceller i stor utsträckning dikterar tumörens tillväxt och progression, och dessutom att lokal inflammation i tumören kan spridas till hjärnans immunförsvar, vilket möjligen kan förklara de postoperativa problemen.
Projektet pågår under två år och är en del av ett större, långvarigt konsortium av kliniska, patologiska och grundvetenskapliga laboratorier med det gemensamma målet att förstå meningiombiologi och identifiera biomarkörer, så att patienter kan erbjudas personlig behandling i framtiden.
1. ST-läkare, Ph.D. Dan Høgdall, Avdelningen för cancerbehandling, Herlev och Gentofte sjukhus
Kemoterapi är fortfarande den mest använda behandlingsformen för många cancerformer, inklusive tarm-, bukspottkörtel- och äggstockscancer, där behandling före och efter operation minskar andelen patienter som upplever återfall. Därför kan kemoterapi hos patienter som opereras för dessa cancerformer förbättra överlevnaden.
Generellt erbjuds patienter kemoterapi före eller efter operation baserat på en gemensam bedömning av risken för återfall från både patient och läkare. Den optimala behandlingen försvåras dock av den enorma variationen i hur kemoterapi verkar från patient till patient. Idag kan vi inte förutsäga vilka patienter som kommer att ha en känslig eller resistent tumör mot behandlingen. Det finns ett behov av nya strategier som kan förutsäga behandlingseffekten och därmed optimera behandlingen.
I detta forskningsprojekt, som stöds av NEYE-fonden, kommer vi att försöka hitta genförändringar som kan förklara dessa skillnader i behandlingseffekt. Detta kommer vi att göra genom att specifikt undersöka cancervävnad från patienter som upplevde exceptionellt god effekt av behandlingen och jämföra dessa med cancervävnad från patienter som tyvärr inte hade nytta av kemoterapi.
Genom att identifiera skillnader i DNA och RNA, kommer vi att kunna vägleda behandlingen inte bara utifrån risken för återfall, utan också utifrån den förväntade effekten. Detta kommer inte bara hjälpa oss att förstå den biologiska bakgrunden för skillnaderna i behandlingsrespons, utan också möjliggöra en mer målinriktad och effektiv behandling. Målet är att spara vissa patienter från onödiga behandlingar och samtidigt öppna upp för nya behandlingsstrategier som kan förbättra överlevnadsmöjligheterna för patienter med dessa cancerformer.
Ass. Prof. Kumar Somyajit, Syddansk Universitet
En särskild undergrupp av cancer, känd som Posterior Fossa A-typ Ependymom (PFA-EPN), påverkar typiskt den nedre delen av hjärnan hos barn. Denna typ av tumör är särskilt allvarlig med mycket dåliga utsikter för bot. För närvarande finns det inga effektiva behandlingar eller kemoterapialternativ för denna sjukdom, vilket gör diagnosen särskilt skrämmande.
Trots sin allvarlighet visar dessa tumörer inte typiska genetiska förändringar som driver andra cancerformer. Istället har nyligen gjorda upptäckter visat att de ofta involverar onormal aktivitet av ett specifikt gen, CXorf67 (även känt som EZHIP). Detta gen orsakar inte mutationer i DNA eller stora förändringar i genuttryck, men det påverkar hur hjärnceller beter sig - egenskaper som är mycket atypiska för cancerceller.
Våra senaste studier fokuserar på detta unika beteende som drivs av EZHIP i dessa hjärntumörer. Våra preliminära resultat indikerar att dessa hjärntumörceller blir överdrivet beroende av EZHIP för att upprätthålla sin snabba tillväxt och överlevnad, särskilt genom att förbättra deras DNA-replikations- och reparationsmekanismer. Att identifiera sådana avgörande beroenden i cancerceller öppnar nya behandlingsmöjligheter, eftersom inriktning på dessa potentiellt kan störa cancerns tillväxtmekanismer.
Baserat på dessa insikter utforskar vi innovativa metoder för att utveckla nya behandlingsstrategier för denna typ av hjärncancer. Vi planerar att använda avancerade genredigeringsverktyg för att ta bort EZHIP-genen från hjärnceller. Denna borttagning kommer att hjälpa oss att förstå och bekräfta EZHIPs roll i cancercellernas överlevnad och hjärncellsegenskaper. Samtidigt siktar vi på att använda avancerade, högkapacitets mikroskopitekniker som gör det möjligt för oss att snabbt screena tusentals potentiella läkemedel. Denna metod kommer att hjälpa oss att hitta läkemedel som specifikt riktar sig mot och är effektiva mot celler som uttrycker EZHIP.
Målet med detta forskningsprojekt är att upptäcka nya läkemedel som kan rikta in sig på dessa unika sårbarheter i dödliga barnhjärncancerformer som PFA-EPN, som har anpassat sig till att vara starkt beroende av EZHIP-genen. Genom att fokusera på detta specifika beroende hoppas vi utveckla mer effektiva behandlingar som kan förbättra prognosen för de drabbade barnen.
324.184 kr
Professor, överläkare, dr.med & Ph.D., Christoffer Johansen, CASTLE – Kræftens Bekæmpelses nationella forskningscenter för sena biverkningar hos canceröverlevare
320.000 kr
Thapakorn Jaroentomeechai, Köpenhamns Universitet
307.692 kr
Lektor, Daniela de Zio, Institutet för läkemedelsdesign och farmakologi, Köpenhamns Universitet
307.692 kr
Ass. Professor, Wojciech Senkowski, Köpenhamns Universitet
307.692 kr
Ass. Professor, Francesc Xavier Bofill De Ros, Institutet för molekylärbiologi och genetik, Aarhus Universitet
307.692 kr
Professor, Kim Bak Jensen, Köpenhamns Universitet
307.692 kr
Professor och överläkare, Sjurdur Frodi Olsen, Statens Serum Institut
307.692 kr
Giuseppe Filomeni, Center för cancerforskning
230.769 kr
Cand.scient., Ph.D., Morten Frier Gjerstorff
153.846 kr
Assistant Professor, Jeng-Wei Lu., Ph.D. Finsenlaboratoriet, Rigshospitalet/BRIC, Köpenhamns Universitet
153.846 kr
Post. Doc., Mohammed Inayatullah Maula Ali, Syddansk Universitet
Alla belopp är i SEK beräknade utifrån DKK baserat på en valutakurs på 1,53 (6 juni 2024).
